Karaktärer/Roller

Kort beskrivning av karaktärerna/rollerna (eftersom våra IRL-möten ser ut att bli fåtaliga):

Som jag tänker är väl de återkommande rollerna huggna i sten medan vi nya får diskutera och anpassa oss så ett gruppdynamiken blir bra. Men lägg upp era förslag så bollar vi efter det!

Ett förslag är att skriva enligt en form så det blir lätt gripbart. (En del skriver ju halva romaner om sina karaktärer. Då är det gött att kunna skumma till sista sidan ) Styrkor och svagheter är ju bra för att veta hur man ska spela upp karaktären, också så man vet vad som är en off-svaghet som man ska skita i att spela på. Är det ett bra förslag? Eller vid ni göra på annat vis?

"Nick/tilltalsnamn", Namn:
Kort bakgrund:
Beter sig:
Styrkor:
Svagheter:
Övrigt:

Lömsk jävel med en smått obehaglig känsla för allt vad elektronik och datasystem heter.Kanske inte den man främst väljer att ha med i en eldstrid, men finner man sig inlåst i en bunker med en manodepressiv AI är det definitivt personen man vill ha med sig

Här kommer en första rollbeskrivning, jag tar med allt jag skrivit. Läs, skumma eller skit i det så berättar jag IRL.

Jycken (Inter Sport, enligt anteckningar i verkstaden)

Historia:
För några månader sen (eller längre?) under en utfärd så hittade Castors gäng ett truckstopp med en mack. I hopp om att sno bränsle sköt men ner gänget som hängde där. I verkstaden på macken hittade man en naken man fastkedjad vid halsen i smörjgropen. Uppenbarligen torterad med ström elektroniska apparater och rent stryk. Runt om i verkstaden låg anteckningar som pekade på att man utfört nån slags experiment på honom, något som ingen i Castors brydde sig ett skit om. Däremot så fanns där en anteckning som antydde att någon var beredd att ge en större mängd kapsyler för mannen, varpå man bestämde sig för att ta med honom. Han blev oerhört tacksam men det blev snabbt uppenbart att tortyren förvandlat mannens hjärna till kräm. Han bad om att få ta med sina grejer och eftersom man antog att det skulle vara en särk eller rock så sa man ja. Något förvånande kom mannen tillbaka med full stridsrustning och två stora lårar med sjukvårdsutrustning. Efter en lång utfrågning kunde man konstatera att Sport tappat minnet helt efter tortyren. Inget finns kvar från innan han blev fånge på verkstaden.
Man hittade aldrig den som var beredd att pröjsa för mannen och det väcktes röster om att waista honom men det visade sig snart att han var en stor tillgång till gruppen. Han är nämligen en medic och läkare från helvetet! Det finns ingen skottskada, skärsår, visdomstand, amputation eller nödslakt som han inte kan fixa. Efter att ha räddat livet på flera i Castors blev upptagen som fullvärdig medlem (kanske inte helt enhälligt) och fick namnet ”Jycken”  pga sitt sätt att bete sig som en sällskapshund som fått stryk eller en alkis trebenta schäfer. Han är obrottsligt lojal och gränslöst tacksam efter att blivit befriad från sitt helvete och bangar inte för någon fara för att hjälpa vem som helst i Castors.

Beteende:
Klentänkt savant. Asberger delux. Otrolig flockmentalitet och vill ha koll på alla. Flippar och blir aggressiv mot utomstående tills någon i Castors sagt att det är ok. När någon väl är okej så släpper han aggressionen direkt. Snabba kast. Väldigt lugn i pressade situationer när han ska fixa någon skada. Vaktig och misstänksam. Kan komma med kloka inlägg men kan omöjligt hålla någon längre tråd. Lägst status i gruppen. Lättlurad. Ger ingen order utan gör som han blir tillsagad. Tänk vakthund möter dr Quinn.
Idé: Enligt de få anteckningar man tagit med sig så har två kommandon präglats på honom. ”Good sport” = Bra, fortsätt så. Lugna ner dig.  ”Bad sport” = Nej, sluta (om han är agro eller störig). Eller buss på! (om läget är lugnt)
När man ska gå nånstans där man inte vill att han ska dra iväg och flippa så kan man koppla honom i halsbandet med en kedja.

Skills:
Stridsmedic ala extraordinär. Kirurg och läkare (skulle vilja ha en blodig stol i ett hörn för olika ingrepp. Kan ta pröjs om folk utifrån behöver få nåt fixat). Vakt/Livvakt. Mycket observant och vaksam! Kokar och blandar ihop dekokter som hjälper mot det mesta...

Svagheter:
Lättlurad. Flippar och behöver kontrolleras. Behöver tydliga instruktioner för att fungera. (Men är då riktigt bra). Får tyst på den där rösten i huvet med konstant intag av öl och stesolid.

En tanke är att jag lägger ut lite trådar kring min bakgrund. Det vore kul om några letar efter honom och sen blir duktig besvikna när man hittar en ”hund”. Också kul om några vill köpa honom eller bara kräver att få honom för att ha är skyldig kapsyler. Mycket av karaktären behöver ju att ni spelar upp mig som flippig och oberäknelig men inte farlig internt. (Vill inte spela asccola pitbullen även om man kan uppfatta honom så vid första anblick). Jag tänker att man skapar spel runt varje ingrepp, inte bara linda bandage och titta på klockan när 30 sek gått.

Grizzly
Född in i klanen, från barnsben en naturlig våldsverkare av rang. Den enda person han litade på var Zeke som han delade allt med i vått och torrt. Ungdomen präglades av de äldres övergrepp och hans egna och Zekes övergrepp på andra. Att sniffa lim och dricka ljummen mäsk med Zeke var fritidssysslan. Att slåss för maten och positionen i gruppen var det enda sättet att överleva. Kort och gott en normal uppväxt. I tonåren slog sig Grizzly fram och fick slutligen en position på ett motorfordon med Zeke som förare. Vid klanens årliga fest vid rusakulan delades byten upp och Grizzly fann sin kärlek till pulver. Under Galts droginducerade mässande kring djurandar och bultande industrimusik festades det i dagar. Under denna tid kom Grizzly att hata Galt som han alltid låg i luven på utan någon riktig anledning. De påföljande åren är en sörja av droger, snabba biljakter, nakna blodiga kroppar, nattliga räder och interna strider inom klanen. Stål skärper stål. Efter ett decennium blev Zeke, Leo och Grizzly blev värvade till specialstyrkan Castors Gäng.

I Castors gäng möter de Lupus och Aset finner de efter en vägkant. Han verkar tålig och de sparar honom. Några år efter Castors död och ändlöst ha infiltrerat och skjutit ut allt motstånd på förhand i byar och bosättningar nådde de Stråssa och beslöt sig att lämna Klanen och bli sina egna.

Efter två år i Stråssa har även Galt deserterat från klanen och anslutit sig till Castors gäng. Galt och Grizzly hade ett spänt ögonblick innan de insåg att det gamla var glömt. De var starkare tillsammans än i tävlan om vem som ballar ur mest. Numera kör de i stridspar men en viss spänning finns kvar under ytan.

Beteende:
Dyngkass impulskontroll. Ganska smart och jävligt korkad. Förstår vikten av lojalitet inom gänget. Gillar inte alla för den skull. I en pressad situation agerar han hellre än tänker. Börjar det tjafsas tolkas allt på sämsta möjliga vis. Grizzly är en opporturnist ut i fingerspetsarna. Gillar att lyfta skrot och härjar rätt bra.
Svagheter:
Saknar långsiktigt tänkande. Finns sprit och pulver är det bara att köra. Får Grizzly tråkigt suger han i sig allt pulver han kan hitta och vandrar runt och muckar med en bandare på axeln. Börjar han så kan det vara svårt att få honom sluta. Hatar alla form av order, för att hantera situationer där folk gormar och är i så uppenbart överläge att det inte går att mucka väljer han att se allt som ytterst tolkningsbart och ordern som ett löst förslag.

Skills:
Kastar rök och skjuter automateld deluxe. Rätt bra på att blåsa folk. Kung på att mucka och eskalera en situation.

Allt kan naturligtvis vara föremål för förändring...

Aset

Arbetade under första delen av sitt liv som motorcykelbud. Först tillsammans med modern och efter hennes död ensam. Gnetade på så i många år och kunde det mesta om vilka vägar som var bra och inte och vilka som behövde mutas för att ta sig dit en ville.
Det rullade bra tills han en inte fullt så vacker dag mejades ner i krokarna av Vaggeryd. Och de som sköt var inga andra än Castors Gäng (och anledningen att de sköt var för att de ville förhindra att någon störde Skinsens planerade härjningar i nejden). Efter genomrotning av sadelväskor med mera visade det sig att föraren levde, omän i ett synnerligen dåligt skick. "Vad fan, aset lever" sa någon. Föraren brände sina sista krafter på att på blandade sätt uppmuntra Castors Gäng att fara åt helvete och sedan fråga om de hade kokain eller liknande att erbjuda som en sista resa.
Det blev ingen sista resa för där kollapsade mannen. Dock vaknade han igen en tid senare, då Castors Gäng på något sätt tyckte att personen gjorde ett fint intryck och därmed bränt en del av sina läkedroger. Det fanns även en del frågor kring förarens digra samling av Harlequinlitteratur som hittats i ena sadelväskan.
Föraren fick erbjudandet att dö eller ansluta till gänget, och då under namnet Aset.
Föraren accepterade och har varit en del i gänget sedan dess.

Beteende:
Åren med Castors gäng har knappast gjort Aset till en bättre person. Dock är inte allt glömt. Till exempel är Aset oväntat bra på att snacka sig ur problem. Cynisk och manipulativ/charmig när det behövs. Föredrar att vara hög på kokainliknande substanser vilken gör Aset en smula loj och go. Föredrar att snacka strunt och gillar att testa andras gränser. Kan härskna till, men föredrar att se arg ut hellre än att vara det. Till skillnad från Grizzly överlever Aset hellre med hjälp av en kall hjärna än tur. Inte för att han bryr sig så mycket om han skulle dö, men ändå.
Gillar att tagga igång Grizzly, Galt och andra aggropersoner och se vad som händer.
Har ett intimt förhållande med Zeke pga skulder som betalats mha avsugningar. På senare tid har dock Zeke börjat kräva trånande blickar och knästående vilket lett till friktion och en paus i det goda samarbetet.

Svagheter:
Lätt att lura på kokainliknande preparat. Lätt att lura på sprit. Gillar att jävlas med folk när det blir för tråkigt.

Skills:
Har inte haft en motorcykel på många år hem kan köra och grundläggande reparationer. Viss koll på geografi men inte alls i samma utsträckning som förr. Hyggligt vältränad. Hyggligt smart. Hyggligt charmig när han vill. Läser bra. Pratar engelska och grundläggande tyska. Blivit hygglig med AKn men inte i Zekes klass.

Disclaimer: Som ovan, det mesta är förhandlingsbart.

Sparven

Jobbade tidigare tillsammans med Finken med drogtillverkning för en större organisation som heter Mossgrove Munitions. Efter att Sparven och Finken blivit misstänkta för att sprida information om Mossgrove Munitions hemligheter (Mycket möjligt, då Finken är otroligt dålig på att hålla tyst), blev situationen ohållbar, och Sparven och Finken fick fly från fabriken de arbetade på beläget i The Ruhr Techno-Lands. Med sig tog de en väska innehållandes en hel del caps och information om Mossgrove Munitions.

Sparven och Finken flydde till xScandinavia, långt ifrån Mossgroves klor, men eftersom att Sparven alltid tar det säkra för det osäkra, bestämde de sig för att söka beskydd hos den grupp individer som har det sämsta, mest brutala ryktet i området, i utbyte mot droger och caps ifrån drogförsäljningen. Gruppen de hittade var Castors.

Förra lajvet var en period då Castors inte riktigt litade på Sparven och Finken (speciellt inte Grizzly, som var väldigt misstänksam). Dock slutade lajvet med försoning, och nu är både Sparven och Finken fullvärdiga medlemmar i Castors. Detta lajv är dock Finken på affärsresa.

Beteende:
Sparven har svårt att lita på folk i allmänhet men han är ändå bra på att snacka.. dock lyser hans paranoia igenom och han drar sig sällan för att helt enkelt bedra folk han inte känner vid fotknölarna om det skulle vara till hans fördel. Han älskar helt enkelt att snappa upp information och detaljer som han kan sälja/utnyttja inte sällan för att ställa till problem.

Sparven säljer mer droger än han tar, men om det är någon som slinker ner är det lugnande för att stilla paranoian.

Sparven är lugn och beräknande, kanske inte den som hörs mest, och håller sig gärna i bakgrunden.. Men låt inte skenet bedra...

Svagheter:
Hans paranoia kan gå över styr, och han kan se spöken bakom varje sten.. han är bra på att sätta andra än sig själv i problem...

Skills:
Drogtillverkare, hyffsad kunskap om helande droger han har kunnat utnyttja som medic. Är en helt ok skytt. Väldigt smart och beräknande.

Korrigering av Jycken! Jag stryker dekoktkokandet från Jycken. Jag vill trycka på funktionen som vakt-/Livvaktshund. Han är ju jävligt vaktig och vaken på faror (Kanske väl vaktig) men lättstyrd för Castors medlemmar och fullständigt pålitlig. Off tycker jag att det är kul med förhandlingar och sånt men det passar ju inte med Jycken så då tänker jag att det är kul om ni rycker med honom som vakthund. Att han sen är en fantastisk media är ju guld ifall faran ändå hinner slå till. Vad tror ni om det!?

Infödd i klanen. Livet i klanen är lite som en konstant watain konsär.
Allt är mest bara blod, piss, blot å rus.
De gånger man kunde komma undan lite med en kagge öl eller lite skönt röka gick att räkna på en hand.
När han å Grizzly kom med i castors fick Zeke upp ögonen för att livet kunde vara något annat än den ständiga jakten på nästa strid. När möjligheten att desertera infann sig var han inte sen att lobba för det.


Beteende:
Zeke är en lat jävel med ett pessimistiskt sinnelag.
Om du kommer med en bra idé räkna med att Zeke hittar något dåligt i den.


Skills:
Snabb som satan med ak:n
Hygglig på mekanik å kan laga skit som gått sönder.
Gillar hi-teck prylar det kan ibland vara ett ess i rockärmen.
Rätt jävlig på å ratta en sandloppa.

Namn: Galt. Döpt så av sin mor som var en riktig jävla sugga själv.



Kort bakgrund:
Galt var alltid det barn som man som liten skulle hålla sig borta ifrån. En tjurig, tvär och våldsam liten kille som friskt manipulerade sina lekkamrater till att bete sig som svin för hans egen vinning. Han gick ofta och mumlade för sig själv, påstod att han talade med andar, demoner och fan och hans moster. Knarket kom tidigt, från början för att livet var så jävla tråkigt, men alltmer som betalningsmedel, muta, lockelse. För att sätta sig i trance. För att hela fakking livet binds ihop genom ett annat tillstånd i sinnet. I perioder trodde han att var djur, oftast just en galt. Bodde i ett snår utanför byn. Ballade ur. Spred skräck. Men hittade alltid en väg ut. Och det var det som kom att bli hans räddning från att ruttna bort i en stenöken bland skorpioner och stank.
    Det hände ändå saker runt honom. Och folk använde sig av hans djuriska sida. Trodde dem. Men givetvis var det tvärtom. Och snart spred sig ryktet om att Galt alltid fann vägen ut, hittade alltid hem, löste saker. Räddade dig. Hans förmåga att överleva var det enda, skarpa ljus som drog till sig människor som insekter till en låga. För det var det han gjorde. Han skapade en möjlighet att överleva. Till ett pris. Ett dyrt pris. Till kostnaden av dig själv. Men du vaknade med mat i magen, en släckt törst och med en aldrig sinande tillgång till knark, knull och kontroll. Det räckte för många. så de flockades runt honom och blev allt fler. Rörde sig bort från stenöknen, bort från misären och uppåt, framåt, bortåt. Till en mörk motorstorm vid horisonten.
    Så Galt skapade klanen. Ledde den. Kontrollerade den. Länge. Väl. Grymt. Klanens president. Galt var till för fem år sen ledaren över hela det stora gäng på över 200 personer i vilket Castors ingick. Då var det en formidabel armé som spred skräck och skam över de enorma bebodda områden över vilka de rörde sig. Alltid på jakt efter fast mark att sätta sina dammiga kängor på. Det var Galts rätta element. En klar tanke i ett hav av våld, en riktning för de vilsna och ett hopp för de förlorade.
    Som vicepresident hade Galt Bamse. Den store, sävlige och sinnebilden för en tuff jävel. De två ledde klanen under många år. Sen införde Galt något han med tiden skulle ångra.  Vem som helst kunde utmana Galt om ledarskapet genom en envig. Varje år förlorade någon sin ära, en lem eller livet. Galt var visserligen liten, men kunde slåss och besatt en brutalitet som ingen gärna närmade sig. I flera år fanns inte ens någon utmanare. Galt stod obestridd kvar under lång tid, tills han började bli alltför gammal för att egentligen kunna stå upp mot de yngre förmågorna. Sliten, skadad och trött lät han ändå traditionen stå kvar. Och slogs en sista gång. Mot en 20 år yngre man. Han vann visserligen den striden, men då det uppdagades att han inte bara hade förgiftat sin motståndare innan kampen, utan dessutom knullat hans morsa, så blev Galt avsatt och förvisad från klanen. Vilt sparkandes.
    Galt rörde sig runt ensam under flera månader, men som den karismatiske ledare han är, eller i alla fall var, så hade han snart fått ihop ett antal mindre genomtänkta individer som gjorde hans vilja till handling. Galt var dock alltför besatt av ett storhetsvansinne, en överdriven tilltro till sina avtagande förmågor och en allmänt äcklig personlighet för att kunna behålla män som inte var lojala till honom från början. Gamla meriter fungerade inte längre.
    Galt insåg att det krävdes män av det rätta virket för att kunna återupprätta klanens, och hans, storhet igen. Genom idogt letande och en massa brutna käkar senare så hittade han spår efter Grizzly, som inte direkt var känd för att sopa igen dem efter sig. Förra året hittade han så fler spillror av det gamla Castors Gäng, den del av klanen som alltid fick göra skitgörat som ingen annan vågade, kunde eller var tillräckligt dum för att göra. Där skulle Galt börja arbeta.
    Han hade en ansats till att direkt omkullkasta Vattenfederationen, det första han gjorde när han anlände, för att på så sätt ta Stråssa Gruva i besittning och utropa den till huvudstaden i hans framtida rike. Det visade sig dock att väldigt få var med på noterna eller insåg det briljanta i hans idé, så Galt fick tänka om, trots det motvilliga stödet från Castors.
    Nu har Galt inte på något sätt släppt sina megalomaniska tanke att ta över Stråssa, skapa en ny klan och återgå till sin glans dagar, men han har muttrande insett att det är svårare när man inte har 200 beväpnade män, kvinnor och barn bakom sig. Besviken och förbannad över bristen på framgång under förra året gjorde att Galt gav sig av för att leta rätt på Bamse, klanens vicepresident och hans högra hand sen över ett decennium tillbaka. Han hittade honom inuti en ung pojke och släpade honom motvilligt därifrån. Bamse skulle nu fan hjälpa till med att börja säkra inflytandet i Stråssa. Och med att sätta koppel på Castors.
   Galt måste tänka om. Och det är där han är nu. Han tänker...

Beteende
Galt är helt oförstående till varför inte alla bara göra som han säger. Han är ju fan bäst i hela jävla världen och kan nästan allting. Ingen fattar som han. Ingen skjuter som han. Ingen sänker en öl lika stilsäkert som han. Galt är så jävla bra. Han ser sig som i princip osårbar och kan plocka varenda jävel om han vill. Han är inte särskilt impulsiv, snarare eftertänksam, men problemet är ofta att han har så grandiosa idéer och en väldigt märklig uppfattning om hur världen och människor är beskaffade. Utan goda rådgivare, villiga hantlangare och en allmänt bromsande inverkan från fler kompetenser så löper han lätt amok. Visserligen metodiskt, utstuderat och genomtänkt, men likväl amok. Hans överlevnadsförmåga och ledaregenskaper går inte att ifrågasätta, men hans personliga handlingar är ofta minsta sagt märkliga. Lönnmörda chefen för Vattenfederationen för att han är ful? Inga problem. Ligga i bakhåll med Grizzly för att själva ta ut en hel hord med wreckers? Inga problem. Han skjuter snabbare och mer pricksäkert än alla andra. Råna Kåp för att det är kul? Absolut. Galt gör vad fan han vill och med rätt (fel?) person vid sin sida så finns det inget som stoppar honom. Med lite gött knark i kroppen verkar dessutom alla idéer vara helt briljanta. Speciellt hans egna.
    Galt är alltså inte korkad eller kortsiktig, bara uppfylld av sig själv, sina idéer och en nästan övernaturlig förmåga att träffa fläkten med sin skit. Han kan visserligen ta in andra och går att övertyga om att styra skutan åt ett visst håll, men han kan ändå se alla överenskommelser som tillfälliga och alla planer och direktiv som högst tolkningsbara. Ska han göra något plockar han helst med Grizzly, för då blir fan saker gjorda. Visserligen drar han inte alltid jämt med Grizzly och de råkar titt som tätt i luven på varandra, men vad fan. Killen skjuter rakt och backar inte. Ska han intrigera drar han ofta med sig Bamse med. För den jäveln har inte ställt en enda fråga till honom de senaste tio åren. Dessutom står han ofta i vägen, vilket är förbannat bra. Visst folk kan man ändå lita på.

Styrkor:
Galt är en jävel på att skjuta prick. Han rör sig ganska snabbt över stora avstånd och läser fort av situationer, människor och inser kvickt vilka strategier som kan vara bäst att använda sig av i skarpa lägen. (Han arbetar i stridspar med Grizzly, då de båda delar samma förkärlek för spaning, jävlar anamma och att ta sig an på tok för stora styrkor, fast de verkligen inte borde. Dessutom super båda friskt och skickligt. )
    Galt är slängd i käften, bra på att deala, intrigera och att spela ut folk mot varandra. Han hittar alltid en väg ut och ett sätt att skapa ytterligare en lönsam tvist på de flesta situationer. Han är lojal med Castors. Intill döden. De är ändå fröet till den stora ek av stordåd han ämnar växa till.Han är en kleptoman av rang och har dessutom en oproportionerlig stor kuk.

Svagheter:
Han är full av korkade idéer och sig själv. Han är notoriskt opålitlig i planer och överenskommelser. Han kan ingenting om elektronik, mekanik eller praktiska saker. Han gör vad som helst för sprit och blir alldeles för snabbt full och då även av ännu sämre idéer. Han har helt sina egna prioriteringar och kan börja runka vid ett eldöverfall eller kissa under en förhandling. Han har nästan ingen förmåga alls att avgöra vad som kännetecknar ett lämpligt beteende. Han är förolämpande, nedsättande och har inga som helst problem med att mucka gräl med folk som är dubbelt så stora som han är. Vilket de flesta är. Galt är i den mest fundamentala bemärkelsen en djäfvul till karl.

"Nick/tilltalsnamn", Namn:  Harald "Haren"
Började sitt liv inom Klustret. Levde bra tills de upptäckte hur dålig han var och kastade ut honnom. Han var helt enkelt inte nyttig. Kvar i Klustret finns hans syter Etan som han försöker nytja för mat, mutor och information då och då. Men det är i grunden förbjudet. Är en en gång ute ur Klustret är en död för klustret och får inte talas med.

Kort bakgrund: Har blivit kringkastad mellan olika grupper som lurat med honom, tagit med honom eller som han följt med av misstag eller förälskelse. Mest överlevt på att göra sysslor som latrintömning, matlagning, sårvård, prostitution, slaktare, jägare och byggare eller bara grävare. Ja något, vad som helst rätt och slätt.


Beter sig: ömsom som en kåt tonåring och ömsom som en filantrop som mentalrunkar över en bra maträtt. Försöker hitta sig själv och det gör att det varierar allt eftersom idéer kommer eller behov uppstår. Tror på godheten som betyder att allt gott ska bli tillsut. Gott är mest att grilla gott. Mat som smakar gott är ju godhet, det är gott. och att andra runt honnom är glada, det är gott. och att alla medel är tillåtna om det bara leder till större godhet i slutändan. Det vill säga grilla.
ingen skrikig typ utan mer av den psykopatiska inställsamma, lammen tystnar typen. Mördar med ett illa menat förlåt. Snor med ursäkten, den skulle ändå bli snodd, bättre jag grillar det.
Tokigt förtjust i att leta efter kryddor och mat tillbehör. Är lite som dynamit Harry när det kommer till öl. Men i sättet mot andra mer som Vanheden, en lismare och inställsam människa som vill bli gillad.

Styrkor: Bra matlagare, uthållig, positiv, opportunist. Kan överleva på lite och anpassar sig efter situationer som de är. Pålitlig i det avseendet att han är så lättpåverkad att han lätt kan påverkas tillbaka.

Svagheter: Naiv, litar på de flesta (alla) och vill göra sin skruvade godhet spridd. Vilket blir dåligt eftersom allt är tillåtet för att... grilla! Förälskar sig i allt möjligt som är omöjligt att hålla kvar i eller som inte är bra för honom.  Förstår sällan om någon ljuger. mycket dålig på att förstå varför saker måste få leva, död är de godare.

Övrigt: Tror sig samla recept.

(fyller på allt eftersom hånen kommer på appen)

Skitskoj!
En annorlunda typ.

Hur blev du med i gänget. Harald? Kallarvi dig haren?

"Nick/tilltalsnamn", Namn: Bamse

Kort bakgrund:
Galt är ibland svår att begripa sig på. En dag var han bara borta. Han hade muttrat nåt till Zeke om att han måste fixa nån (Vilket Zeke tog som att nån skulle skjutas) och försvann sedan. Han var borta över en vecka och dök sedan upp en sen natt och släntrade muttrande i säng. Morgonen därpå stod Bamse vi gasspisen och brassade ägg och bacon. Som om det var den naturligaste sak i världen var han nu en del av klanen... Bamse hade varit Galts vicepresident i det stora gänget och nu hade Galt letat reda på honom därför att ha behövde honom. Till vad frågade man sig först? Men det visade sig snart varför Galt behövde Bamse. Han hjälper Galt att få styr på vilda idéer, tyglar och manar till eftertanke. Trots det är han svart/vit och självklar i sin syn på världen, men där galt är visionär är Bamse realist. Bamse är den lugnande högra hand som Galt behöver för att realisera sin vision. Som gammal biker är han förtjust i blanka saker och klär sig i smycken som om han var kung, Castors ”Mr T”.

Beter sig:
Han är stor, lugn och brusar sällan upp, men när det händer så tar fan bofinken. Bamse är åldermannen i Castor och ogillar onödig ansträngning. Han är störst och bär också störst bössa, för att slippa ladda om i onödan. Bamses passion är mat. Han står oftast i köket eller vid elden och fixar nåt smaskigt samtidigt som han ger den som vill goda råd för framtida strapatser. Det finns ingen stek han inte kan göra till en läckerhet oavsett om den är hjort eller grävling och han kan får en trettio år gammal burk ravioli att bli nästan ätbar.
Bamse är trygg, självklar och lugn ledargestalt men under ytan mycket våldsam när det krävs. Han saknar fullständigt moral och etik vilket ofta medför brutala lösningar på problem.

Styrkor:
Lugnande effekt och trygghet för hela gänget. Brutal och våldsam. Ingår med Dingo i Castors ”Tunga stridspar”.

Svagheter:
Lat. Bekväm. Konstant småpackad och vill gärna prioritera mat för arbete.

Övrigt:
Om Galt är svår att ha och göra med så är det alltid ett säkert kort att gå via Bamse. Diskutera gärna problem med Bamse, stora som små. Han har goda råd för kärleksproblem, strategiska anfall, kulinariska finesser och hur man motverkar analklåda.